Kunskap är något som vi har lärt oss, t.ex. i skolan eller på universitetet. Vi har läst något i en bok och tycker att vi kan det, vi har lärt oss mycket fakta kring ett visst område. Vi har nördat in på något, snöat in. Vi googlar och letar på wikipedia.
Olika kunskap ses som olika mycket värd och betraktas som mer eller mindre fin. Detta värde är beroende av vilken kontext vi befinner oss i. I teatervärlden är det ofta fint att ha mycket kunskap om queerfeminism, men bilar bryr sig teaterfolk inte så mycket om. Däremot är det fint att kunna mycket om bilar om vi befinner oss i en bilverkstad – där är däremot queerfeminism kanske helt absurd kunskap att ha.
Kunskap kan också sitta i kroppen, händerna och rösten, som skådespeleri. Det kan vara svårt att återge skådespelarens kunskap i ord, men är desto lättare att visa med kroppen. Scenkonst är i hög utsträckning att göra. Det kan vara frustrerande om det blir för mycket snack och intellektualiserande när scenkonst ska göras. Det är ju lättare att göra en kullerbytta än att förklara i ord vad en kullerbytta är. Samtidigt kan scenkonst lätt bli dum i huvudet i rädslan för att intellektualisera.
Läroplanen om kunskap[]
- ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolan arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.”
- ur Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
- ”Skolan skall sträva efter att varje elev
- • utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
- • utvecklar sitt eget sätt att lära,
- • utvecklar tillit till sin egen förmåga,
- • känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,
- • lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
- • befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden,
- • tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet,
- • utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,
- • lär sig att kommunicera på främmande språk,
- • lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att
- – formulera och pröva antaganden och lösa problem,
- – reflektera över erfarenheter och
- – kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden,
- • inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.”
- ur Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
Citat[]
- ”De mänskliga djuren är djur som befinner sig på avstånd från varandra och kommunicerar genom tecknens skog. Det avstånd som den okunnige måste överskrida är inte klyftan mellan hans okunskap och lärarens kunskap. Det är den väg som leder från det han redan vet till det han ännu inte vet men kan lära sig på samma sätt som han har lärt sig allting annat, som han kan lära sig, inte för att inta den kunniges position, utan för att bättre kunna praktisera översättningens konst, konsten att sätta ord till sina erfarenheter och sina ord på prov, att översätta sina intellektuella äventyr för de andra och mot-översätta de översättningar som de andra förmedlar till honom av sina egna äventyr. Den okunnige lärare som är förmögen att hjälpa honom att färdas denna väg kallas okunnig inte därför att han inte vet någonting, utan därför att han har avsagt sig »kunskapen om okunskapen« och på så vis har åtskiljt sin kunskap från sin position. Han lär inte sina elever sin kunskap, han befaller dem att drista sig ut i tingens och tecknens skog, att säga vad de har sett och vad de tänker angående det de har sett, att bekräfta detta och låta det bekräftas.”
- ur Den emanciperade betraktaren av Jaques Rancière